Soldathistoria

Här finner du information om  rotarna i Gäddvik och Norrby, men först lite om den indelte soldatens historia.

Redan under senare delen av 1280-talet utfärdades förordningen, som gav den som ställde ryttare med full utrustning till landets försvars förfogande, skattebefrielse. Kostnaden för bönderna var ofta högre än skattelättnaden så förordningen var svår att följa detta förde med sig att allt fler utländska män anställdes, sk legoknektar. I krigsfolksförordningen av 1619 stadgas att krigsmakten skall förses med inhemskt krigsfolk genom att skriva ut var tionde man i landet.

Hälsinge regemente bildas år 1624.

Den 4 december 1682 godkändes förslaget om införandet av ” Det ständiga knekthållet ” av riksdagen. Förslaget bygger på principen att kungen påtog sig ansvaret att med varje landskap förhandla fram frivilliga avtal om uppsättandet av krigsmakten. Varje landskap uppmanades att ställa mins ett infanteriregemente till kungens förfogande, bestående av 1200 man fördelat på 8 kompanier om vardera 150 man.

I slutet av 1690-talet var indelningsverket infört i nästan alla landskap i vilket det skulle vara bas för rekryteringen. Det bestod då av 25000 fotsoldater, 11000 ryttare och 6000 båtsmän. Totalt med andra förband, kunde Sverige mobilisera 76000 man, dubbelt så många i förhållande till folkmängden som något annat europeiskt land. För att rekrytera en soldat skulle det finnas minst två gårdar som tillsammans blev två mantal. Namnet på dessa gårdar var en ” rote ”. Soldaten skulle dessutom ha ett torp med en storlek av 4 X 8 meter och en bit bra mark på ungefär ett halvt tunnland, vilket ofta visade sig vara den sämsta jorden. Den bästa jorden var redan upptagen.

Vid mitten av 1700-talet blev det klart för de styrande att soldater var billig arbetskraft och kunde användas till de förbättringar och reparationer som behövde utföras på våra fästningar och andra byggnadsverk. Ex. byggandet av Sveaborgs fästning på 1740-talet och Göta Kanal, där 57800 indelta soldater från 16 regementen under 22 år utförde 7 miljoner dagsverken. Soldaten var även en av de ur de breda folklagren som fick lära sig ett civilt yrke som behövdes i armén och den ädla konsten att skriva och läsa, som var en viktig förutsättning. Det senare förde även med sig att det var han som blev skolläraren och med den militära pedagogiken lärde barn och äldre att skriva och läsa långt innan folkskolestadgan införts i vårt land. Att yrket gick i arv var nästan mer regel än undantag.

På 1870-talet togs beslut att indelningsverket skulle upphöra och 1901 så lades indelningsverket ned.